”Det här är en livsstil – och jag älskar den”

Egentligen hade hon inte alls tänkt bli just handlare – men är väldigt glad över att omständigheterna ledde henne dit. Det enda Susann Svennemyr visste då, för snart tio år sedan, var att hon var trött på storstadslivet och IT-branschen och att hon längtade tillbaka till sitt ursprung. Sagt och gjort. Hon sade upp sig och strax gick flyttlasset hela den 122 mil långa vägen mot den pyttelilla Tornedalsbyn Muodoslompolo alldeles invid finska gränsen.

Susann hade aldrig tidigare bott här uppe själv, men föräldrarna har sina rötter här så hon har tillbringat många somrar i trakten.
– Det var kärleken till den här bygden som tog mig hit – och drömmen om att en gång bygga mitt eget hus, berättar Susann.

 

Tog över bygdens butik

Det gjorde hon 2014 – mitt inne i skogen – och två år senare ”blev hon med lanthandel”.
– De som drev den gamla Konsumbutiken i byn började bli till åren och jag erbjöds att ta över. Varför inte? tänkte jag glatt. Jag hade ju inget jobb och det lät spännande. Dessutom var farmor och farfar lanthandlare när jag var barn, så det kändes som om det var meningen att cirkeln skulle slutas nu, säger hon med ett skratt.

Men även om hon gladdes åt sitt nya handlarliv från första stund blev vardagen långt ifrån enbart en dans på rosor. Särskilt den allra första tiden, när allt var nytt.
– Oj, så mycket jobb det var. Även om fördelarna vägde över, minns hon.

 

Först i trakten att skaffa Wave

Men vi återkommer till det. Först om hur Susann kom att bli den allra första här omkring att skaffa Wave kassasystem. Strax efter övertagandet kraschade nämligen den befintliga kassan. Susann fick panik och kastade sig till Luleå för att försöka få den lagad, dock förgäves. Med den tuffa lärdomen att det kan vara svårt att få tag på hjälp i glesbygden förstod hon att hon skulle behöva ett säkrare kassasystem som hon kunde hantera själv. Genom Handlarn fick hon tips om Wave, som blev hennes räddning – och också så mycket mer än den simpla bara-betala-med-kassan som hon hade tagit över.

– Jag började med att leasa Wave, men insåg snabbt att kassan hade allt jag behövde, så sedan dess har jag bytt upp den två gånger och är jättenöjd!

Allra mest uppskattar hon all automatisering, som prisuppdateringar, kampanjer och lagerstatus.
– Det sparar så mycket tid! Att göra allt manuellt, som tidigare, är enormt tidskrävande och jag har ju nog med arbete ändå, ler hon och syftar då inte bara på själva butiksverksamheten utan på allt som hon menar liksom kommer på köpet som handlare på glesbygden.
– Ja, jag hjälper till med allt! Mina arbetsuppgifter har inga gränser, konstaterar hon härdat – men framför allt glatt.

 

Så mycket mer än ”bara” en handlare

För just detta, att handlarlivet här uppe innefattar allt, tycker hon också är en del av själva tjusningen med jobbet. Kundunderlaget är visserligen inte särskilt stort. I Muodoslompolo bor bara 70 personer och i vissa byar runtom finns ibland bara 1–2 invånare. Sedan ligger Finland nära med ett ”större” samhälle på 3 000–4 000 personer, så därifrån kommer nästan hälften av Susanns kunder. Men det är allt!

– Så jag stressar ju inte ihjäl mig på långa köer inne i butiken. Nej, tvärtom är det en väldigt familjär och avslappnad stämning här. Jag känner alla mina kunder väl och de känner mig – det är fantastiskt! Men det finns som sagt ingen gräns för mina arbetsuppgifter. Mycket tid går till exempel till att leverera mat till pensionärerna en gång i veckan – medelåldern här är väldigt hög – och all annan logistik kopplad till min verksamhet. Och så sköter jag all bokföring själv.

Ombud för flera olika tjänster

Förutom livsmedelsförsäljning och hemleveranser har Susanns butik också många andra funktioner. Hon är postombud och ombud för Kassagirot, Systembolaget, Apoteket och Bussgods och hon har en kaféhörna i affären – hennes butik har blivit en mötesplats. Här finns till och med en liten bibliotekshörna med böcker från biblioteket i Pajala – och så anordnar hon löpande diverse event som grillkvällar och högtidsfikor i samband med exempelvis våffeldagen och fettisdagen.
– Jag gör inte allt detta bara för andra, utan även för mig själv. Jag har hela mitt sociala liv i butiken!

 

Måste alltid tänka kreativt och hitta nya lösningar

 

Finns det några nackdelar då, med att vara handlare i glesbygden?

– Ja, du kan aldrig slå dig till ro och tänka att allt bara rullar på. För att inte tappa de få kunder jag har måste jag hela tiden vara kreativ och hitta smarta lösningar för min framtida sysselsättning och livnäring. Jag har till exempel precis köpt ett öde hus bredvid butiken för att kunna hyra ut för övernattning, konferensverksamhet, gym till byborna och samlingslokal till föreningen. Projekt som såklart är kul, men också ett måste här uppe.

– Dessutom är det inte lönsamt att driva en lanthandel i glesbygd, så det gäller att ha en tillvaro som väger upp mot det och att inte ha för stora utgifter privat då lönen ibland uteblir.

Sedan kan hon aldrig riktigt ta ledigt heller. Som byns – och för den delen hela traktens –enda handlare har Susann också blivit något av en allvetande spindel i nätet, en roll som kan vara påfrestande men som hon samtidigt är väldigt stolt över.
– Folk ringer mig om allt från problem med datorer till att fråga om jag har koll på var närmaste tvättinrättning finns och vad de har för öppettider. Ibland känner jag mig som ett uppslagsverk, haha! Det här är verkligen inte bara ett jobb utan en livsstil – och jag älskar den!